Det är svårt. Det är svårt för mig att älska. Jag kan inte älska. All min kärlek är destruktiv.. Livet sårade mig, och för det kommer jag aldrig förlåta. Livet tog min pappa ifrån mig och rörde runt i mitt inre känsloliv. Nu är ingenting som det ska där inne.. Allt är fel och ingen kan förstå, jag kan inte förstå, jag kan inte förklara. Pappa fick mig att hålla väldigt hårt i mamma. Mamma svek också, nu håller jag inte i någon. Jag kan inte. Jag försöker men det går inte, för jag kan inte förklara, inte ens för mig själv. Varför jag är så destruktiv, varför jag inte kan älska normalt. Jag önskar så att jag kunde förklara. Att jag kunde förklara att jag skulle flytta berg för dig, men istället skriker jag och skadar mig själv och jag vet inte varför. Jag hatar livet idag!
