Gud, gud finns i mig, gud är min inre röst. Men även djävulen finns också i mig. Det låter kanske väldigt kliché, som i tecknade filmer där de ofta får symbolisera den goda och den onda handlingen. Det är inte så jag menar. Jag menar att de symboliserar de ljusa och de mörka i min själ, i mitt liv just nu.
Gud för mig kan liknas med lycka. För mig symboliserar han det goda i mitt liv. Han sitter inte bland molnen, han skapade inte världen och han styr inte alla världens människor. Han finns i mig, i mitt innersta, där bor han tillsammans med sin ärkefiende, djävulen. De kämpar och de bråkar om vem som ska ha makten. De finns i mitt undermedvetna, till viss del är de egna ”individer” och väldigt avgörande i frågan om min personlighet. Djävulen vill tränga gud ur mig och. Han är mörkret och olyckan som inte står ut med gud som är lyckan och nyckeln till skratt och sympati. Gud vill alltid väl.
Jag tror inte att Gud endast vistas i min kropp utan han har även en del i ett större perspektiv. Vi har alla våra gudar och de kan samarbeta och styra upp saker till viss del, alltså är de i hög grad delaktiga i skapandet av våra öden. Både Djävulen och Gud har heltidsjobb, ständigt i kamp om vårt välbefinnande.

Denna bilden symboliserar för mig psyket hos en människa där Djävulen har en stor plats. Alltså är detta en människa som inte är speciellt lycklig. Dock är det en kämpande människa, fågeln är kärnan i personligheten, alltid oskuldsfull. Så länge man ser ljuset, om än lite ljus, så finns det hopp.
Ju större plats Djävulen vinner i mig, desto tveksammare blir jag inför hela teorin. När mörkret är stort och hoppet litet blir det svårare att känna av Gud.

För att tro på Gud måste man lära sig, eller våga se ringarna på vattnet. Man har en önskan, som man vill få uppfylld, men kanske är detta en orimlig önskan. Kanske kommer inte hela önskningen gå i uppfyllelse, men det kanske kommer bildas ringar, ringar som droppen skapat, ringar efter Guds försök att uppfylla dina önskningar. Kanske går det inte fort, och ibland är det inte många, eller ens tygliga ringar, men Gud gör alltid så gott han kan. Varje litet steg i rätt riktning gör skillnad. Det gäller bara att vara öppen, och se de små små stegen.